Crowdsourcing
Crowdsourcing är en metod att lösa problem med hjälp av många andra parter. Ett exempel är att ta ett jobb som vanligtvis utförs av en uppdragstagare och sända ut det till en odefinierad, oftast större grupp människor på webben. Man vänder sig alltså till allmänheten för att få hjälp med sina idéer och produkter. Man kan få hjälp med alltifrån design till utveckling och testning.
Ett exempel är Wikipedia, där vem som helst kan gå in och uppdatera eller redigera innehållet.
Fördelen är att det möjliggör effektiv samling av information i en stor skala. Det går snabbt och är enkelt. Att använda sig av crowdsourcing vid till exempel testning är oftast mycket billigare än vanlig laboratoriecentrerad testning. Även om produkten skulle bli ett misslyckande i slutändan spelar det inte lika stor roll eftersom kostnaderna blir mycket lägre än en traditionell produktlansering.
Det finns dock nackdelar med crowdsourcing. Eftersom man inte har någon kontroll över vilka det är som deltar i utvecklingen av en produkt kan dessa personer förstöra den genom att exempelvis ge felaktig data. I vår produkt skulle vi kunna använda oss av crowdsourcing när vi skapar alla frågor till quizspelet, dock finns det en risk att deltagarna förstör spelet genom att förse spelet med felaktiga och osanna frågor. En av våra idéer med vår produkt är att barn och ungdomar ska använda den och ha roligt, samt få bättre kunskap. Att förse quizet med felaktiga frågor skulle kunna ge stora konsekvenser.
Istället för att utforma alla frågor själva skulle vi alltså kunna använda oss av crowdsourcing för att kontinuerligt skapa nya frågor. Detta skulle besparad värdefull tid för oss som vi kan lägga på att fokusera på andra områden av produkten. Som sagt kan kvaliteten på frågorna försämras.
Värt att nämna är att den mobila applikationen Quizkampen (~1 milj användare) har framgångsrikt använt sig av detta sätt att utforma frågor.
Vi skulle även kunnat använda oss av crowdsourcing när vi utformar designen av gränssnittet i vår produkt (inte hela appen). Man skulle kunna göra det i form av en designtävling, som är en vanlig typ av crowdsourcing. Vår första prototyp som gruppen utförde tillsammans blev inte speciellt bra. Att anordna en designtävling skulle kunna ge oss ett ännu bättre gränssnitt än det vi har.
Mina egna tankar kring att anordna en designtävling i att utforma exempelvis en ny logotyp är att det inte ser speciellt bra ut ur ett varumärkesperspektiv. Kunden kanske tänker att om de inte är villiga att betala för designen till en designer, lär de sannolikt kompromissa ännu mer på andra ställen i produkten.
Sammanfattningsvis finns det flera för- och nackdelar med crowdsourcing. Fördelarna är att det blir billigare än att anlita ett professionellt företag. Om det är många som hjälper till och arbetar på produkten blir det automatiskt fler som känner till produkten också.
Nackdelarna är dock att det kan vara sämre ur ett varumärkesperspektiv, då företaget kan anses som mer oseriöst än ett företag som anlitar experter. Ur ett ledningsperspektiv kan det också bli svårare att ha bättre kontroll över produkten, då det är svårare att kommunicera och leda med crowdsourcingarbetarna. Ytterligare en nackdel är att risken att delar av produkten kan skälas när som helst.
Av dessa för- och nackdelar kan slutsatsen tas att crowdsourcing bäst passar mindre företag med mindre finansiering. Det lär också passa bäst för enklare arbetsuppgifter som inte riskerar att skada varumärket.
Källor:
www.crowdsourcing.com
Interaction design 4th edition (kursbok)
http://crowdsourcingweek.com/what-is-crowdsourcing/
www.quizkampen.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar