Läs seminarium 1 - Shahin Saleh

Det är väldigt viktigt att bestämma vilken typ av intervju man ska ha beroende på vad man undersöker. Ifall man undersöker känsliga ämnen så kanske det är bättre att använda en enkätundersökning eftersom att risken finns att respondenten påverkas av intervjuaren vid en personlig intervju. Det finns en mängd andra insamlingsmetoder man kan diskutera men intervjumetod är också viktigt. Det vill säga om man vill ha en öppen, öppen(riktad), halvstrukturerad eller strukturerad intervju. Jag skulle rekommendera en öppen intervju när jag vill göra en så liten påverkan som möjligt på respondenten och när jag är ute efter respondentens ”riktiga” tankar. En strukturerad intervju skulle jag valt när jag vill ha en så rättvis intervju som möjligt bland alla respondenter. Eller när träffsäkerhet är viktigt, att få svar på vissa specifika frågor.

Något som även togs upp i litteraturen var olika typer av urval vilket är jätteviktigt så att man inte får en biased resultat. Till exempel vet vi att brevlådesenkäter tenderar till att ha en väldigt låg svarsfrekvens alltså ett stort bortfall. Detta kan va så att en specifik folkgrupp inte kommer med i resultatet för att de kanske inte kan svenska. Alltså får vi en biased reusltat. Men brevlådesenkäter är ett billigt undersökningsalternativ och därför kanske man tycker att det är värt bortfallet man får.

Men jag tycker att bortfall är ett väldigt stort problem idag när man till exempel gör enkätundersökningar på nätet där man gör massutskick till miljontals internetanvändare. Jag tycker boken borde lagt mer krut på detta ämne. Kanske nämna olika angreppssätt på problemet som att till exempel skicka enkäten igen.

Litteraturen tar också upp kvantitativ och kvalitativ data. Kvantitativ data är saker man kan ange storheter på. Till exempel hur många års erfarenheter man har, hur lång tid det tar att genomföra något mm. Kvalitativ data handlar inte om storheter utan de går mer på djupet. Kvalitativ data är inte hur många personer som gillar färgen blå utan med varför man gillar blå(djupet).

Slutligen fick vi lära oss om hur vi upprättar krav. Först måste man identifiera problemet och förstå problemet. Sedan måste vi forma en bas till vår lösnings modell till behovet(kraven). Mycket här handlar om att kunna läsa av data man samlat in.

En väldigt bra metod för datainsamling är Contextual inquiry. Detta går ut på att man iakttar och analyserar en person som utför en vardaglig aktivitet. Sedan diskuterar man aktiviteten tillsammans.

FRÅGA: Hur ska vi undvika bortfall?