Sammanfattning av kapitel 13 och 15.
Syftet med att utvärdera produkten är att vi måste möta våra kunders behov.
Exakt vad vi ska utvärdera skiljer sig väldigt mycket beroende på vilken produkt du tänkt utveckla. Ifall vi ska utveckla ett helt system eller ifall vi ska utveckla en del av ett större system. Till exempel ifall vi ska utveckla en Playstation kontroll det nödvändigt att utvärdera vilka knappar man bör ha och komforten på kontrollen.
Vart man ska utvärdera beror också på vilket produkt du utvecklar. T.ex. är det lämpligt att testa komforten på handkontrollen i kontrollerad miljö.
När vi ska utvärdera handlar också om vilken produkt vi utvecklar. T.ex. skiljer det sig mycket mellan ifall vi skapar en helt ny produkt från scratch eller ifall vi uppgraderar en nuvarande produkt. Det finns även olika typer av utvärderingar. Formativa utvärderingar är utvärderingar man gör för att se ifall man fortfarande tillfredsställer kundernas behov. Summativa utvärderingar är utvärderingar man gör när produkten är färdig. Detta i syftet till att se vad man kan göra för förbättringar.
Olika typer av utvärderingar är:
Kontrollerad miljö - Användaren testas(mätningar mm) i t.ex. ett laboratorium.
Naturlig miljö - Användaren är i sin natrurliga miljö där det inte finns några alls kontrollerade miljöer. T.ex. skulle detta kunna vara i tunnelbana.
Miljö utan användare - forskare kan t.ex. utvärdera produktens mest uppenbara användningssvårigheter.
Det finns även felkällor för utvärderingar. Till exempel kan man tala om tillförlitlighet där ifall man har precisa och exakta labb tester kommer tillförlitligheten att öka. Sedan kan man ha problem med bias t.ex. ifall man gör utvärderingar byggd på människor utanför ens egen målgrupp.
I vissa fall är det för dyrt att utvärdera användarna så man anlitar experter inom interaktions design och kunniga inom användarnas behov. I detta fall kan man använda heuristisk utvärdering vilket innebär att man utvärderar användarproblem som användargränssnittet på olika applikationer.
heuristisk utvärdering utförs i 3 steg:
Steg 1: Man har genomgångar med experterna så att de vet vad de ska göra.
Steg 2: Utvärderingssteget, här får alla experter ett par timmar med produkten för att inspektera den.
Steg 3: Experterna diskuterar vad de kommer fram till och sammanfattar resultatet.
I ISO 9241-11 berättar de om fördelar med att mäta användarnas prestationer och tillfredsställelse när de använder bildskärmar. De berättar även om att användbarhet skiljer sig från olika typer av situationer.
I ISO 9241-210 kapitel 3 talar de om för oss att det lönar sig att bygga människocentrerad design. Några exempel är att man slipper betala för en massa support och att kunder blir mindre förvirrade.
Kapitel 4 förklarar mer som olika kriterier man bör följa ifall man vill ha en människocentrerad produkt/system.
Kapitel 5 handlar om att produkten ska vara männniskorcentrerad genom hela produktens livscykel.
Kapitel 6 handlar om att när vi identifierat behoven av att bygga/skapa produkten/systemet och när vi valt en människorcentrerad design bör man genomgå 4 olika aktiviteter. Aktivitet 1 handlar om att förstå och specificera användningen av produkten/systemet. Aktivitet 2 handlar om att specifiera användaren behov. Aktivitet 3 handlar om att producera en design lösning. Aktivitet 4 handlar om att utvärdera designen.
Dessa aktiviteter bör man genomgå för att den första design lösningen sällan tillfredställer samtliga användare mm.
Fråga: I vilken typ av miljö tycker du vi borde utvärdera vår produkt? Tycker ni att vi borde utvärdera vår produkt med användare eller utan användare? Vilka olika felkällor finns det med de olika utvärderingsmetoderna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar