Feedback från grupp 1

Efter vår presentation så fick vi konstruktiv feedback från två medlemmar av grupp 1. De hade många tankar om vår design, både positiva och negativa.

De tyckte att vår idé var spännande, men lite för vag i utförande. De ansåg att vi borde begränsa oss lite mer, då detta skulle göra det enklare att formulera frågorna på ett sätt som passar användarna optimalt.

Om vi väljer att inkludera rabatter som belöningssystem i spelet så borde vi också erbjuda tydlig information om vilken sorts rabatt som gömmer sig bakom en fråga (så att användaren kan välja om frågan är värd att gå till).

De tyckte att det är motsägelsefullt att hävda att ett av spelets syften är allmänbildning och inlärning,  och att ha frågorna begränsade på tid.

Vi behöver utveckla den sociala aspekten tydligare. Så att användare på ett bra sätt kan tävla med / mot varandra. Detta skulle höja chanserna till att användarna vill fortsätta använda spelet.

Viktigt att tänka på avstånden som man behöver förflytta sig, så att det inte alltid är långt att gå.

Vara tydliga med designen av olika kategorier, t.ex. använda sig av olika färger.

Det allra viktigaste är att vi har en estetiskt tilltalande kartdesign, som är snygg att använda och där möjliga vägar är lätta att se, så att man inte känner sig vilsen.

Seminarium 2

Bland de viktigare termerna inom designprocess är "evaluation" (utvärdering) och med hjälp av denna del kan man enklare få bättre uppfattning om produktens användbarhet och funktionalitet. Det finns tre typer av utvärdering för designprocess:

- Kontrollerad utvärdering hålls, i till exempel laboratorium eller ett övervakat rum, för att övervaka användarnas aktivitet och för att se ifall produktens huvudfunktioner fungerar på rätt sätt i en viss miljö och för en viss målgrupp. Denna typ kräver vanligtvis mycket resurser men kan ge ett bättre resultat än andra utvärderingar beroende på vilken typ av produkt man hanterar. 

- Naturlig utvärdering omfattar också bevakning av användare men kan hållas utomhus. Till exempel introduceras en målgrupp till tänkta produkten och förväntas genomföra en del aktiviteter eller använda produkten på ett visst sätt för att sedan samla in resultat om deras beteende. Fältstudier är en vanlig del av denna typ av utvärdering. Denna typ av utvärdering är oftast ett snabbt och billigt sätt att utvärdera en produkt.

- Modellering-av-användarnas-beteendeutvärdering (Modeling User Behavior) skiljer sig från de två tidigare utvärderingssätten med att den inte involverar några som helst användare. Denna sätt fokuserar istället på konsulter, förutsägelser och forskarkritik och beroende på vilken produkt man utvärderar kan man få bra resultat eller förstärka ett tidigare utvärderingsresultat. Detta är oftast det enklaste och billigaste alternativet att välja.

Vid val av utvärderingsmetod är det viktigt att redan från början besluta om hur mycket bevakning över användarna man behöver. Den sistnämnda metoden kräver för det mesta att produkten genomgått ett eller flera kontrollerade/naturliga utvärderingar.

Frågor

- Vilken/vilka utvärderingsmetod är bäst anpassade till vår tänka produkt?

- Hur kan vi tillämpa denna metod så att resultatet blir så effektivt som möjligt utan att behöva använda alltför mycket resurser?

Seminarie 2 - sammanfattning

Hur ska vi utvärdera vår prototyp?
- Om vi hade en produkt skulle vi vilja utföra en evaluering i naturlig miljö där man låter testpersoner använda produkten under några dagar och rapportera tillbaka. Men i vårt fall är det resurskrävande att skicka ut en produkt och invänta svar.

I verkligheten får vi antagligen göra en simulerad evaluering med några skisser över hur
en typisk användnings av produkten kan se ut. Genom att användaren får instruktioner, och  vi observerar resultatet kan vi utvärdera hur användarvänlig vår produkt är.

Vad var det viktigaste i kapitlen?
-  Enligt boken och den andra litteraturen: Det viktigaste är att man när man tar fram
en produkt gör så med de framtida användarna i åtanke.
Detta kan innebära att man tar hänsyn till att det finns en spridd nivå på
användarnas tidigare färdigheter och bekvämlighetsnivå med att använda en sådan produkt;
att man tänker på att uppfylla potentiella ergonomiska krav; att kommandon och information
inte är tvetydiga utan har samma betydelse genom hela.
Men det är självklart även viktigt att produkten faktiskt uppfyller sin avsedda funktion.

 I vilken typ av miljö tycker du vi borde utvärdera vår produkt? Tycker ni att vi borde utvärdera vår produkt med användare eller utan användare?

Kontrollerad miljö - Användaren testas(mätningar mm) i t.ex. ett laboratorium.
Vi ska ge användaren olika instruktioner och sedan mäta tiden och antal gånger de gör fel. 
Alltså med användare.



Which of these evaluation methods would work best for our group? From now on? In the near future?

Formativa utvärderingar är utvärderingar man gör för att se ifall man fortfarande tillfredsställer kundernas behov. Summativa utvärderingar är utvärderingar man gör när produkten är färdig. Detta i syftet till att se vad man kan göra för förbättringar.



 Vilka olika felkällor finns det med de olika utvärderingsmetoderna?

Det finns även felkällor för utvärderingar. Till exempel kan man tala om tillförlitlighet där ifall man har precisa och exakta labb tester kommer tillförlitligheten att öka. Sedan kan man ha problem med bias t.ex. ifall man gör utvärderingar byggd på människor utanför ens egen målgrupp.

Vilken/vilka typer av evaluering ska vi använda oss av?


What kind of evaluation technique would work best for our prototype?


Om vi får välja en evalueringstyp som vi ska använda först, vilken passar bäst? 

Anteckningar seminarium 2

Evaluering är en viktig del av designprocessen när man utvecklar en produkt. Utan evaluering skulle det inte finnas något sätt att bedöma användbarheten av produkten för att kunna hitta brister och därmed kunna förbättra den. 

Det finns tre olika sorters evaluering: 

Naturlig evaluering sker genom att man skickar ut produkten till den teoretiska målgruppen med en rad instruktioner och låter dem använda produkten. Därefter kan man se vad testresultaten visar. Man kan t.ex. upptäcka buggar eller andra brister i produkten.

Kontrollerad evaluering är den mest strikta sorten och används oftast i syftet att kontrollerat testa om produktens funktioner och gränssnitt fungerar som väntat i den avsedda miljön med den tänkta målgruppen. Testerna görs ofta i kontrollerade laboratorier eller liknande.

Simulerad (Modeling User Behavior) evaluering är lite annorlunda. Det är ett snabbt sätt att se om prototypen fungerar. Istället för att använda verkliga personer samlar man in data för att sedan använda denna för att förutspå hur målgruppen kommer använda produkten. Detta är dock den metod som vanligtvis har mest fel. 

Denna typ är den snabbaste av de tre nämnda. 

Min fråga är; om vi får välja en evalueringstyp som vi ska använda först, vilken passar bäst? 

Seminarie 2

I found it interesting to read about the different user test strategies. The different ways to make the user at ease and thus comfortable enough to perform in the test in a way that closely mimics the way they would use a product in real life. This increases the chance that they will perform in a similar way as if they were not currently under observation. Failing to establish a relaxed test environment can give false results to a user study because the user is nervous. Another way in which an evaluation can yield incorrect data is when they are performed in a laboratory environment. These results have a low validity due to the fact that they are unlikely to mimic what happens in the real world.

The additional texts were about how to create a human centered design and the values of doing so. By making your product user friendly and intuitive, the chances of it being successful increase. Doing this also helps the users feel happy about using the product. No one likes it when a product is needlessly difficult to use, and it can make the users feel frustrated, or even stupid and inadequate. This will probably drive them to look for a product with a solution that comes more naturally to them.

A question that I would like for the group to discuss is:
What kind of evaluation technique would work best for our prototype? I personally think that a heuristic approach would be good.

Läseseminarie 2

Läseseminarium 2

I kapitel 13 introducerades begreppet evaluering. Med evaluering menas att man ska undersöka prototypens eventuella brister. Det förklarades varför, vad, var och när man ska evaluera.

Varför: Man evaluerar inte bara för att designprodukten ska fungera. Användaren ska kunna njuta av användningen av produkten. Dessutom ska användaren kunna få en engagerande upplevelse

Vad: Alla möjliga produkter kan evalueras. Det kan handla om små prototyper till fullfjädrade system.

Var: Man kan evaluera produkter i antingen labb eller på offentlig plats (även kallad in the wild study). Det beror på vad och när i processen man evaluerar. Den största skillnaden mellan dessa är att i labbet har evalueraren mer kontroll över situationen medan på offentlig plats har evalueraren mindre kontroll.

När: När det gäller tidpunkten när man ska evaluera beror på vad det är man designar. T.ex. behövs mer tid då man designar helt nya koncept jämfört med vidareutvecklingar av existerande podukter.

Sedan diskuterades olika typer av evaluering. De är:

1.      Kontrollerade platser med användare. Görs ofta i labb.

2.      Offentliga platser med användare. Kan göras på offentliga platser/hemmet

3.      Var som helst utan användare. Här handlar det mest om analysering och förutsägelser och modeller som kan beskriva användare.

I kapitel 14 diskuterades hur man testar användbarheten av produkter. Kapitlet använde sig av nummer 1 och 2 ovan, dvs tester gjordes i labb och på offentliga platser.

När man utför tester i ett labb har man kontroll över situationen. Labben är byggda så att användaren inte kan störa sig på annat och kan fokusera på prototypen. Därefter följer användaren instruktioner och evalueraren noterar och eventuellt spelar in. Dessa tester används ofta för att testa användbarheten hos produkten noggrant.

Dessutom görs ”in the wild” studier/tester allt mer där evalueraren har mindre kontroll. Här kan man istället undersöka hur produkten kommer användas i vardagslivet.

I kapitel 15 diskuterades olika typer av evaluering av typ 3 enligt ovan. De tre typerna var inspektion, ”analytics” och modeller. Man använder sig mest av dessa metoder när man inte har användare tillgängliga.

Med inspektion menas att man testar och undersöker produkten utifrån olika principer. Denna metod kalas även för ”heuristic evaluation”.

”Analytics” pratar man mest om när det gäller webbsidor. När användare surfar på en webbsida sparas automatisk information (”analytics”) som evalueraren sedan kan analysera och använda för att förbättra prototypen.

Man kan även använda matematiska modeller som beskriver användningen av en produkt. Exempel på en modell är Fitts’ Law.

Fråga: vilken/vilka typer av evaluering ska vi använda oss av?